Miljö

Om Sverige skulle få samma fart på den gröna industrin som Danmark i förhållande till BNP, så skulle det skapas affärsmöjligheter värda 250 miljarder kronor per år och 110 000 nya jobb. Ändå händer det inte mycket.

I frön från pepparrotsträdet, Moringa Oleifeira, finns proteiner som binder föroreningar i vatten och bildar klumpar (flockar). När forskarna tittar närmare på klumparna, ser man att de är mycket mer kompakta jämfört med flockar som bildas med kemiska medel. Det gör att klumparna är lättare att till exempel filtrera bort. Forskarna har på så sätt visat hur vattenreningsmetoden med frön kan optimeras.

Forskare har detaljstuderat orkidébestånden på Azorerna. Studierna visar att det som man tidigare antagit vara en orkidéart, i själva verket är tre arter. En av dessa arter har nu korats till Europas mest sällsynta orkidé.

Spiggbestånd som lever i närheten av pappersbruk har en särskild typ av genetiska förändringar. Det visar forskaren Emma Lind i sin doktorsavhandling.

En svensk studie visar att grönalger är oväntat effektiva på att producera vätgas via fotosyntesen.

Ångestdämpande preparat som läcker ut från våra reningsverk förvandlar fiskarna till överaktiva och orädda enstöringar, enligt forskare vid Umeå universitet.

Supertunna, mjuka och genomskinliga – organiska solceller har en rad egenskaper som öppnar för helt nya användningsområden. Snart påbörjas försök med storskalig tillverkning i Sverige. 

Forskare har framställt en specialbehandlad bomullsfiber som drivs av temperaturskillnader i luften för att absorbera vatten.

Ett svenskt företag har utvecklat en maskin som med hjälp av artificiell intelligens kan sopsortera uttjänta batterier. 

Man säger att det kommer att bli torrt söder om Himalaya när växthuseffekten har smält bort de stora glaciärerna. Men kommer det inte att fortsätta…

Det är mycket som går bra här i världen. Läkaren och föreläsaren Hans Rosling har blivit berömd för sina datoranimerade ballonger i glada färger som…

I Himalayas hörn har isen vuxit tio centimeter på tio år.

Om vi västerlänningar kunde acceptera insekter som en naturlig del av vår diet, så skulle våra möjligheter att försörja jordens växande befolkning öka markant.

Upptäckten av kossans höga metanutsläpp förvandlade henne till en klimatbov av rang. Men utsläppen har visat sig bero på vad hon äter. Nya siffror visar att kons betande är viktigt för miljön.