Forskare skriver i F&F

Våldsamma protester, ekonomisk kris och växande politisk polarisering skakar Frankrike. Missnöjet kan gynna ytterpartierna.

Genom att efterlikna hjärnans sätt att arbeta kan framtidens datorer bli betydligt mer energisnåla.

1900-talets kapprustning visar att politisk reglering inte räcker.

Nobelprishistorikern Nils Hansson varnar för när pristagare tappar omdömet.

Därför bråkar matematikerna om AI-lösningen av Navier-Stokes-problemet.

De som åt sällan hade oftare kroniska sjukdomar.

Under kalla kriget övervägde Sverige på allvar att skaffa egna kärnvapen.

Arkeologen Gavin Lucas vill att vi slutar tala om sten-, brons- och järnålder.

Den egna plånboken är viktigare än forskare trott, när vi går och röstar.

För hundra år sedan tävlade kvinnliga friidrottare från åtta länder i Göteborg – ett viktigt steg i kampen för kvinnors plats på idrottsarenan.

Byråkrati kan vara trist och tråkigt – och alldeles underbart! Statsvetaren Helena Wockelberg förklarar.

Den omtalade Colemanrapporten gav obekväma svar om skolsegregationens orsaker. 60 år efter sin tillkomst gör den fortfarande avtryck i debatten.

Opinionsmätningarnas ankomst till Sverige på 1940-talet gav hopp om starkare demokrati – men mötte också starkt motstånd.

Vi låter gärna AI avslöja bankbedrägerier, men tvekar inför att låta den döma brottslingar eller fatta beslut om vapen.