Damm på Mars kan tränga in i astronauters hjärnor
Framtidens rymddräkter behöver tåla den aggressiva miljön.
I augusti 2024 fotograferade strövaren Perseverance sin omgivning i Jezerokratern på Mars under en storm, som svepte in landskapet i damm.
Bild: NASA/JPL-Caltech/ASU
Även om luften på Mars är mycket tunn finns det tillräckligt mycket väder för att ibland svepa in hela planeten i dammstormar. En ny studie pekar på att de flesta dammpartiklarna är mycket små, mycket mindre än en tusendels millimeter.
Så små dammkorn tar sig förbi kroppens skydd ner i lungorna och ut i blodet. Riktigt små korn kan tränga igenom blod-hjärnbarriären och även in i andra inre organ, vilket blir desto farligare genom att partiklarna är vattenlösliga och kemiskt reaktiva – det vill säga direkt giftiga.
Kan bli ett hinder för framtida Marsfärder
Ett annat problem är att dammet innehåller mycket kvarts, som är känt för att orsaka stendammslunga.
På Mars yta strövar roboten Perseverance omkring sedan 2021. Med sig har den bland annat två prover på material som skulle kunna användas i framtida rymddräkter, för att undersöka hur materialen påverkas av miljön på Mars. Det är en del av planerna för att skicka människor till Mars, vilket enligt de mest optimistiska förhoppningarna skulle kunna ske redan på 2030-talet.
Forskarna använde instrumenten ombord på Perseverance för att analysera det stoft som klänger sig fast på materialproverna och göra en uppskattning av dammkornens storlek. De konstaterar bland annat att det är svårt att hindra att sådant finkornigt damm tar sig in i de utrymmen där astronauterna bor, även om man använder kända lösningar som dubbla luftslussar. Därför rekommenderar de noggranna förberedelser för att hitta sätt att hantera de här problemen.
Damm gjorde månfararna snuviga
En del av riskerna är kända sedan Apolloprogrammets möten med dammet på månen. Dammet fastnade på rymddräkterna, nötte ner ytan och kilade in sig i rörliga delar. Naturligtvis följde damm med in i rymdfarkosten och flera av astronauterna rapporterade att de fick snuva och nästäppa av det. Det är just därför studier av dammet på Mars görs som en del av förberedelserna för att kunna skicka människor dit i framtiden.
Dammet på Mars har delvis andra egenskaper än på månen. Måndammet består av vassa korn som inte utsatts för någon erosion, medan dammet på Mars nöts av vinden och därför är rundare.
Sedan tidigare är det dessutom känt att Mars yta bland annat innehåller mycket perklorat som är skadligt genom att det stör sköldkörtelns funktion. Det skulle inte vara någon bra idé att odla potatis direkt i orenad Marsjord, som huvudpersonen Mark Watney gör i romanen (och filmen) Ensam på Mars.
